Loppis...loppis...loppis*eko*

Idag äntligen blev det en tur till en loppis. En oftast dyr sådan tyvärr. Det slutade med att jag fick hem några fynd i.a.f. Med största sannolikhet p.g.a. att det var en gubbe som stog i kassan. Tanterna är betydligt(!) mer svårflirtade vad gäller bra priser och prutning. Jag kom hem med två dun/fjäderkuddar, 2 små djupa skålar, en Rokoko-tallrik från Gefle, 2 stycken fyrkantiga "fat" till mina krukor och en gammal medicinask! Jag ska vid tillfälle ta kort och visa Er(äger ännu ingen egen kamera). Vad kalaset gick loss på? 40kronor. Jag sa att jag blev mycket nöjd till gubben i kassan.

Sedan blev det en sväng hem till min mamma som bjöd på middag, sedan hemåt det bar. Jag hade tänkt sätta mig och kolla på lite Ugly Betty, men jag känner att det skulle vara skönt att faktiskt lägga mig lite tidigare idag och lösa korsord och kanske bläddra lite i SOLO som jag köpte(Intervju med Caroline Winberg). Imorgon bär det av till psyk igen, då tid hos min PSG(Psykiatrisk Sjukgymnast). Det är skönt att jag har så nära till psyk faktiskt. Det gör att möten där inte blir till ett dags-projekt som det blev tidigare.

Jag skulle önska att jag kunde fixa dubbdäck till min cykel :/ men med tanke på vad senaste besöket gick på så ser det inte så ljust ut. Hoppas att jag vaknar riktigt utvilad och sugen på att städa, för mitt hem ser ut som ett jävla bombnedslag! God Natt

Mycket lågt läge

Just nu är jag rätt kontrollerad i mitt tänkande, jag vill ta livet av mig. Jag har vart så trött det sista. Jag avskyr mitt hem, hur det ser ut. Jag orkar inte förse mig med mat eller stå upp på morgonen, förmiddagen... nej, jag sover, nästan hela tiden. Jag har fått ångest det sista. Känner att jag är helt utanför alla. Jag är ledsen för att jag inte har min mormor längre, som i yngre år. Hon ringer aldrig, hälsar på i samband med födelsedag & utbyte av julklapp. Ändå befinner hon sig i mitt samhälle minst 1 gång i veckan. Alla älskar min s.k. syster. Hon är frisk, positiv, klarar att arbeta, har kompisar o.s.v. Själv är jag sjukskriven/förtidspensioner p.g.a. psykisk ohälsa, bl.a. depressioner, ångest, tvångproblematik etc. Dom ser och tycker att jag bara är lat, negativ o.s.v. Ingen förstår :¨( På julafton samlas människorna hemma hos någon och firar jul, jag kommer att sitta hemma ensam och gråta som förra julen. Kanske t.o.m. som hundvakt igen. Jag är så tragisk, och jag tycker så synd om mig själv. Ovanpå allt detta befinner jag mig i en sits som jag inte kan se någon väg ut ur, och detta p.g.a. stolthet...men inte stolthet inför mig själv, utan för bl.a. min mamma. Jag har berättat detta för en enda person, och henne känner jag endast lite över nätet. Det är mörkt nu, mycket mycket mörkt, och jag vet inte vad jag ska ta mig till.

SF

Jag tänkte tala om för Er som inte vet, att jag lider av SF(Social fobi). Det finns de med SF som helt och hållet isolerar sig, inte ens går utanför sitt hem. Jag klarar dock av att vistas utanför mitt hem, ja till och med i köpcentrum, utan att nämna hur jobbigt det är. För mig är SF:en ett rent helvete, den graden jag har lider jag verkligen av och det försämrar min livskvalité enormt mycket. Jag ville bara klargöra detta, så att de som har än värre SF än mig inte känner sig förringade.

Nu kom jag precis hem från en minitur med hunden. Jag gick ner och kring ett industriområde där det finns en fabrik där det nog arbetar några personer som genom åren mobbat mig i och utanför skolan, därför tycker jag att det är jobbigt att vistas där i närheten... man vet aldrig vem som ser mig eller vem jag kan möta på vägen. Precis utanför en lång vägg på denna byggnad går en väg som jag gick på. Mellan mig och vägen är det "fritt", en parkeringsplats. Jag känner mig så himla naken och blottad där(jag har inte gått den vägen på omkring 1½-2år!). Hela kroppen spänner och gör sig beredd på dödsstrid. De värsta är; axlarna, nacken, skulderbladen, ett ställe någonstans vid höfterna och utsidan av smalbenet. På dessa ställen är värken värst, ibland även kramp när detta sätter igång. Krampen kommer ofta på utsidan smalbenet. Jag tänker på hur alla står vid fönstren och tittar på, och talar med varandra om hur ful, fet och äcklig jag är o.s.v. Idag när jag tog in på den vägen så kände jag hur det började i kroppen, men gissa vad jag gjorde!? Jag lyckade snabbt samla ihop tankarna och fokuserade på fakta. Jag kollade på väggen och noterande att det fanns fönster på lite mindra än halva väggen. På den senare delen fanns det inga! Inte ens sådana där små som brukar sitta på stora maskinhallsportar ni vet. Detta resulterade i att jag endast fick ont i ena höftsidan!
Sedan gick jag och köpte 11kg kattsand i en kantig box och kånkade hem bland hus, så nu sitter jag här med spänd kropp och värk i.a.f. Men jag klarade i.a.f. rätt bra av en väg som jag inte gjort tidigare :)

Trött såklart, vad trodde ni?

En portion palsternackspuré/fisk/pepparrotssås (den är underbart god!), 3 morötter med sourcream&onion dipp och massa apelsinläsk senare; Trött, trött...trött;) Sov hela dagen. Stog upp omkring 17. Haft flera läskiga sexmardrömmar inatt av någon jävlig anledning:(

Har kollat på Idol och Crossing Jordan ikväll. Amanda var verkligen kanon med kvällens uppträdande! Jag ska damma av min radio som står i badrummet och ta in den till sängen tänkte jag. Mysigt att kanske lyssna lite. Imorgon blir det en sväng till ett Antik & loppis-ställe(och kanske en handelsträdgård), jag har väntat på att få åka till detta stället väldigt länge nu. Jag hoppas att dom har ett lite större loppis alltså, för jag har inga cash till antik-grejer tyvärr. Varför ska det bli så röriga inlägg när man vill skriva om flera olika saker, det är så trist. Därför slutar jag nu.

Lugn och ro nu?

Jag är helt utpumpad, jag är så ofantligt trött både i kropp och själ nu. Kroppen känns helt ihopknöcklad och jag hade gärna lagt mig på sträckbänken. Det knakar och brakar och knastrar i hela kroppen när jag försöker strectcha ut den, ändå bara den drar ihop sig som en fjäder igen :/ Jag orkar inte gå in på hur jobbig dag det har varit just nu. Elin & Liza har åkt hem för någon timma sedan, och sedan dess har jag hängt här framför monitorn och slösurfat. Nu ska jag gosa med Landora, hämta något att dricka och smaska på, och sätta mig framför teven och se på Veronica Mars. En skön mjukstart på kvällen.

Syskrinet!

Wehee :)
Jag fick försent syn på en vara i Coop-kalendern, ett syskrin för bara 99kr. Jag har varit inne och talat med flera olika personer på min Coop-butik och frågat om dom kunnat få hem ett trots att erbjudandet utgått. Jag har besökt som näst intill varje dag i 2veckors tid nu. Igår fick jag till slut reda på att dom ringt och sökt ett, men det var slut på lager. Dock har dom haft ett på sitt egna lager som vart lite trasigt(vid ett handtag på sidan). Så i förrgår var jag inne och bad dom kolla upp om dom kunde rota fram det åt mig i.a.f.
När jag kom hem tog jag tag i saken själv och ringde till konsumentföreningen i mitt län och fick tag på ansvarig för dessa kalendervaror. Hon sa också att det inte fanns några på lager, men att om jag kunde ge henne onsdagen så skulle hon kolla om det fanns kvar något i Coop-butiken i hennes stad. Hon ringde nu och talade om att hon hittat ett, och inte bara det, det är vitt t.o.m.(fanns i vitt & svart) och det finns i min butik på fredag! Detta är så bra. Jag talade verkligen om för henne hur tacksam och glad jag blev, men hon verkade inte förstå det, hoppas hon gjorde det i.a.f. För som jag har kämpat för att få tag på detta :)

Jag är arg!

Här ringer man och ringer och ringer. Är det inte "hög belastning" så är det flera minuters kö, när man väl kommer fram till en telefonist av något slag(när man klarat sig undan att bli frånkopplad när man är i kön), så går såklart något annat fel! Nej! Nu får det ta mig fan räcka.

- Så jag ska ringa samma nummer, för att du har gjort ett fel, och köa igen?!
- Ja, eller jag kan be en handläggare ringa upp dig?

Visst, det är ju toppen menar jag, då får jag ju i.a.f. svar idag. Tiden går, ingen ringer-jag ringer och väntar i telefonkö igen, kommer fram och ber dom koppla mig till det aktuella kontoret

- Du får återkomma imorgon, dom har gått för dagen

äntligen brast det lite för mig

- Ja, och jag ringer, ringer OCH RINGER! Kommer fram, en telefonist gör fel, en handläggare ska ringa upp mig, men gör det inte. Jag ringer igen och står i kö, och nu har dom stängt! Då får du ta och ge mig direktnummer till personen!

Till slut får jag tre olika direktnummer som jag ska ringa imorgon. Denna gången hamnar dom i min agenda, så jag nästa gång slipper detta "centralkundtjänst-telefonkö"-helvetet.

Trött.

Kom precis hem från färdighetskursen. Var förbi lunchrestaurangen och hoppades på att dom skulle ha något lättätligt och gott, men så var det inte. Så det blir nog ingen middag idag. En bekant är här och lånar tvättstugan då familjens tvättmaskin gått sönder/strular, jättetrist då den bara är någon månad gammal. Nu sitter jag i telefonkö hos FK för att försöka få reda på om det tagits något beslut ännu, jag måste höka på dom i.o.m. att FK är en instans som inte gör vad dom ska, vilket är förbannat jobbigt med tanke på att det är sådana saker man inte klarar av att fixa när man är sjuk. Hate it!

Jag vill sjunga.

Ja, så är det. Jag har de senaste veckorna funderat lite kring detta med att ta upp sången(en lust, men ack så kort tid) igen. Jag har inte råd att gå till sångpedagogen tyvärr, då det kostar 200 pix för 45min. Jag vill inte sjunga i en kör som är bunden till kyrkan. Såklart lämnar detta knappast några alternativ över, då man bor i skogen:(

Jag tänkte att jag kanske ska ringa henne(sångpedagogen) i.a.f. och fråga om hon har några tips.

Jag har i.a.f. duschat nu. Skönt att äntligen ha gjort det... som vanligt. Jag såg att kameran jag vill ha har gått ner ett par hundra i pris:) Så imorgon ska jag ringa till FK igen och försöka höra hur det ligger till med min ansökan. Får jag ett positivt svar så ska jag ta mig fan beställa kameran. Jag har trånat och längtat efter kamera i så många år nu så jag borde faktiskt få skaffa en.

En nybäddad säng vill jag ha.

Sitter och tänker på hur jobbigt det är att tvätta håret. Jag måste göra det inatt. Imorgon är det färdighets-kurs klockan 10, och inte kan jag gå dit med håret fullt av dassiga stylingprodukter, blä. Jag undrar när tusan skönhetskabinen skall inta marknaden, det tar en jävla tid tycker jag! Jag vill kunna gå in i en kabin, stänga efter mig och trycka på lite knappar och så *swooch* så är man ren & nystylad. Men nädå. Här ska man vara tvungen att först få lite ångest över det hela, sedan bli totalt utmattad p.g.a. att man duschat i tankarna 2gånger innan man ens kommer innanför badrumsdörren. Jag vill lägga mig och sova nu! Och imorgon få vakna med fräscht hår. Men så blir det ju inte. Fan, nu har jag huvudvärk också.

PS. Detta är en blogg som nog ofta speglar hurdan jag är, och det är knappast fylld med optimism, energi eller livsglädje. Men sarkasm, ledsamhet och bittra tankar kommer sannerligen flöda.

Premiär

Första inlägget för test och redigering.